(sthlm)

aae vi fyra hade då en top notch helg i storstan kolla får ni se








Jag bara måste...

Jag bara måste berätta om den senaste kommentaren jag fick till en av mina videos på min YouTube-sida. Jag hade laddat upp en ukulelecover på ABBA-låten Mamma Mia (eftersom jag blev så inspirerad när jag var och såg filmen på bio). Först ramlade det in några positiva kommentarer, alltid roligt. Men det roligaste var nog helt enkelt det här:

Daniel21396:
"look your very good at singing and playing the uke actually but dont you think for a guy its kind of gay to like mama mia? what ever your good! gave you 5 ***** so you kind of rock!"

Vad ska man säga? Det är gay att gilla ABBA! :) Men strunt samma, du var bra! Jag gav dig 5 stjärnor så du rockar typ. Men det är liiiite gay. Så ja.

Tänkte bara dela med mig av denna lilla händelse som lyste upp min förmiddag något alldeles otroligt!

/Tim

Fleet Foxes

Mitt nya favoritband är Fleet Foxes (http://www.myspace.com/fleetfoxes), från Seattle, USA. Det var väldigt väldigt länge sedan jag upptäckte ett helt nytt band och tyckte deras första skiva var så sjukt bra som just deras är. Senaste jag kan komma på på rak arm är nog Decemberists, och det säger ju en hel del.

Fleet Foxes spelar nån sorts indie/folk/country/stämsångs-pop. Ungefär. Det är poppigt i grunden, men det är så mycket mer och det följer inga som helst regler. Ibland bestämmer de sig mitt i en låt för att avbryta och endast låta gitarren ligga kvar och plocka en slinga en stund. Andra stunder är det fyrstämmigt a capella följt av en refräng så mäktig att man inte vet var man ska ta vägen. Bakom alla dessa stämmor, idéer och experiment ligger dock alltid melodierna. Alla låtar har underbara melodier som sätter sig som en post-it-lapp på hjärnan redan efter ett par lyssningar.

Jag är helt frälst. Bli det du med! Gå med i Vi Älskar Fleet Foxes-klubben!

Fleet Foxes - Mykonos (inte den roligaste videon, men låten är MUMMA!)



Fleet Foxes - White Winter Hymnal (deras första officiella video, tror jag)


/Tim

Det är ingen ordning på allting. Man hittar inte vartendaste dugg.

när man har både bokat en resa till italien och köpt sig ett par märkesbågar är det bäst att börja hålla hårt i slantarna. ändå återvänder jag till norrköping ifrån falun med tre klockor, en klänning, en midjehög pliserad kjol, en kappa, ett par Kilroy hängselbyxor i ljusbrun manchester, en rysk sjal, två söta tavlor, en sidenblus och en vit 70-tals skjorta i bomull.
hur frågar ni er, jo, jag och mamma for ut till hennes föräldrahem och grävde i garderober och lådor. 
att leta efter gamla saker i glömda vrår är bland det bästa jag vet och jag blev helt nipprig när jag upptäcker en så söt skål från Rörstrand med rosa blommor, en vit liten vas från Gustavsberg och en underbar grön Uppsala Ekeby skål stå och damma i ett skåp, allt från tidigt nittonhundratal. eller ett brev med snirklig skrift adresserat till min morfars far från hans gamla skolkamrat som emigrerat till USA.
sakletare vore mitt drömyrke!

Visitkort...
Maria Viktualia Rullgardina Krusmynta Wester
Meriterad Sakletare


överst, mammas gamla fejk rolex köpt i libanon
de två nedanför är båda pappas gamla


en bedårande sjal i söta färger som mormor köpt i ryssland för längesedan

/// maria

Segway is the shit!

Idag fick jag äntligen åka lite Segway på jobbet. Riktigt roligt var det, lite lurigt i början men sjukt kul som sagt! Jag är ensam i Norrköping av oss i nordantillredaktionen i helgen, men nästa helg (löningshelg) strålar vi samman i Stockholm. Det ser jag verkligen fram emot! Ha´t så bra!

//Jon




google

jag har haft så väldigt ont i huvudet, ofta och mycket. minst en gång i veckan. jag blir helt matt, ljusskygg och illamående. värktabletter är ett skämt och fungerar ungefär lika bra ifrån att hindra huvudvärken att tränga igenom som fönsterglas stoppar solstrålar. ibland när jag vaknar på morgonen känns det som att jag har träningsvärk i huvudet av allt ont. 
det är helt enkelt ganska jobbigt och viss tankeverksamhet har gått till att försöka klura ut vad värken beror på, och eftersom jag har en tendens att hispa upp mig har ordet hjärntumör frekvent dykt upp. att försöka diagnostisera sig via internet, har ungefär samma resultat, skriv in dina symptom och vänta på att ordet cancer dyker upp på skärmen.
tillslut tvingade mamma iväg mig på en synundersökning, mest för att vi skulle kunna utesluta det eftersom jag ju inte ser dåligt, jag menar det ser ju jag att jag inte ser, dåligt alltså. 
eller trodde jag iallafall, för jag såg ju visst dåligt, men bara på vänster öga. så det högra har arbetat som en liten tok för att kompensera och därav 
tadaaa --> huvudvärk!
så skönt, jag visste ju någonstans långt inne att det fanns en helt ofarlig förklaring till min onda skalle, men man måste ju förvänta sig det värsta, annars kommer ödet bita dig i arslet...eller?... därför var hjärntumör en mer rimlig förklaring.

så nu ska jag skaffa brillor, har redan valt ut ett par och ska hämta ut dem i nästa vecka, så ska ni få se. jag gillar dem väldigt mycket, de ser ut lite så här:


/// maria

Viva la vida!

Vi har bokat en resa till den lilla staden Alghero på Sardinien - det ska sannerligen bli underbart med en snutt semester, sol och turkosa hav. Viva Italia!



photos by sandropatrizia

Gobitar från Oslo.









Chicpea.bilddagboken.se

Love!
/Louise


Ibland vill man inte gärna gå in fast regnet öser ner.

Hej allihop här kommer en liten bildberättelse över helgen som varit. Mamma, pappa och lillasyster Emma har hälsat på oss och i lördags gjorde vi en liten utflykt till St. Annas skärgård.



precis då vi hade brett ut vår filt och plockat fram matsäcken bestående av tunnbrödrullar med färskpotatis och rökt lax och en liten limepaj till efterrätt kom regnet. Vi sökte genast skydd under en tall och tillverkade snabbt och enkelt ett regnskydd av sittunderlagen, mys blev re!



mätta och belåtna fortsatte vi till Stegeborgs slottsruin - vackert!



ja, här är då anledningen till att jag kunde bli en sådan charmerande ung kvinna, bästaste föräldrarna!



hej på re!



tim i slottets högsta kvarvarande torn



kikar ut genom fönstret i tornet



Efter att vi sett ruinen från alla väderstreck tog vi färjan över till vikbolandet, där hittade vi en strand och spelade ett parti yatzy. Hör och häpna lyckades pappa med konsstycket att få yatzy fyra gånger, men än mer häpnadsväckande var kanske att jag BADADE i HAVET!
- Ja det var kallt!

Kvällen avslutades med Mamma mia, den var precis som en Abba låt, bara lite för mycket, men också alldelles alldelles underbar!

Vi hann även med en lunchfika på Gubbens trädgårdskafé - mysigaste cafét i stada, påtår under äppelträden - lovely!





i söndags hängde vi på kolmården och gick på utomhusbio, men det är ett helt annat bildinlägg det.

puss.
maria



En kväll i Norrköping...

Har just kommit hem till lägenheten efter en trevlig kväll med Håkan, Maria och Filippa. De är på semester och passade på att stanna till här på vägen ner till Astrid Lindgrens värld. Vi tog lite kaffe och Emmabakad kladdkaka innan vi gick och käkade pizza på Forno Italiano! Efter det blev det en stärkande promenad genom Norrköping i den varma sommarkvällen. Riktigt trevligt!

Det var ett tag sedan jag bloggade nu och det har hänt lite sedan dess. Mamma, Pappa och Emma var här i tre dagar och vi gjorde massa skoj! Bland annat blev det en tur till Söderköping, Valdemarsvik och Gryts skärgård! Ska försöka lägga upp lite bilder från den turen så småningom! 

Utomhusbion som "Flimmer" anordnar har jag också hunnit prova på tillsammans med Tim, Maria, Anders och Sylvia. Vi såg "Två dagar i Paris", riktigt trevlig film må jag säga!

Annars är det mest jobb på Kolmården som gäller för min del. Jag trivs jättebra och visst kommer man in i det mer och mer men man får trolla lite med knäna varje dag... Det finns väl en viss tjusning i det antar jag. Men ibland blir man lite trött. Som idag tillexempel när jag blev kallad för rasist för att jag flyttade på en familj, som råkade vara från utlandet, för att de blockerade en utrymningsväg i delfinariet. Efter det var det dags att få sin dagliga mentala knäck vid sälföreställningen from hell. Menmen, i morgon är det nya tag. Vissa dagar på jobbet är grymma också! Jag lämnar er för den här gången med en bild från när jag klappade vargarna förra veckan!


På återhörande!

//Jon

Oslo.

Trött, sliten, varm, glad, trött.

Tack Moa, Moa, Maria, Maria, Malin, Stina och Karin för en helt fantastisk långweekend i Oslo.

Nu ska jag sova.

/Louise

Inget att göra!

Hej på er allihopa.

Jag sitter just nu på jobbet. "På jobbet?" frågar ni er då. "Hur kan du sitta och slöa dig och blogga på dyrbar arbetstid, Tim?". Jo, så här är det. Spaaaana in farsan va! Alla tankar med mjölk är helt fyllda överallt på hela mejeriet, så vi kan inte göra nånting just nu. Inga baljor kan tömmas, inga rullvagnar, inga pallar, ingenting. Det är bara att sitta och vänta på att en tankbil ska komma och tömma alla tankar så det finns plats att slänga igen.

Jag har dessutom läst ut min bok som jag brukade ha som tidsfördriv stunder som denna, Aldrig Fucka Upp av Jens Lapidus (mycket mycket bra för övrigt), så jag har ingenting att läsa nu heller. Jag antar att jag får sitta här och fördriva tiden med att läsa meningslösa musik- och fotbollsbloggar, gå in på Aftonbladet och Facebook varannan kvart och ta en drickyoghurt eller två ("Högtryck" är min nya favoritsmak! Fast jag förstår fortfarande inte riktigt var namnet kommer från, jag menar HALLÅ det är ju bara en blandning av blåbär, svarta vinbär och nåt mer. Typ) ända tills klockan blir 19.00, för då ska jag äta min matlåda.

Jag har i alla fall min underbara iPod med mig. Just nu strömmar Animals med Pink Floyd ut ur lurarna. Vi hörs och ses! /Tim

Mysigheter

Helgen innehöll många härliga mysiga stunder.

Anlände till Norrpan på fredagskvällen. Jon hade lagat en god räkpasta som vi intog innan det var dags för lite bio! Narnia är för mig mycket heligt och även om jag blev besviken på första filmen så var jag tvungen att se den andra. Och hoppsan, jag blev glatt överraskad. Narnia - Prins Caspian är inte lika barnslig och töntig som Häxan och Lejonet. Dialogerna var väl sådär och en del skådespelarinsattser var väl också sådär men överlag så gillade jag hur de hade klippt filmen, fotot och självklart animeringarna. En sevärd och vacker film.

På lördagen började mitt och Jons lilla äventyr. Med lånad bil åkte vi mot sydligare breddgrader. Linköping. Bergs slussar bjöd oss på fina båtar och en skön promenad, följt av en räkmacka med kaffe. Vidare åkte vi till Ekenäs slott och fotograferade lite. Sedan irrade vi omkring i de vackra Östergötska skogarna utan att veta riktigt vart vi befann oss. Det gjorde inget, för det är väl resan och inte målet som är målet, eller hur var det nu?

Kvällen bjöd på hemmagjord pizza med Tim och Maria och sedan lite fest med Malin och hennes grabbar. Kvällen segnade av och flöt ut men trots det avslutades denna mysiga kväll på Världens Bar och det slår ju sällan fel!

Söndagen betydde jobb för Jon så jag, T & M åkte till Kolmården för att sätta betyg på Jons safariguideinsattser. Det blev 5/5 lätt! Vi lunchade medtagna mackor med kaffe och sedan gick vi runt en sväng i parken och kikade. Nykommlingen var skogshunden, en söt liten krabat som såg ut som en blandning mellan en räv och en björn.

Bilderna från dagen hamnade kvar hemma i Norrköping men kanske kan Jon eller Maria uppdatera med några fina bilder?!

Kvällsmaten bestod av köpta plättar och mjölk. Enmansmat när den är som bäst.

Sov gott allesammans.
/lois

Fred å Kärlek

Jag tänkte att det vore nyttigt för mig att se tillbaka på festivalhelgen som var.

Torsdag
Evas kompis Malin och hennes systerdotter Jenny entrar portarna till Villa Humlebacken. Vi äter en avokadopasta och dricker champagne, bland annat. Vi fyller en fjortisflaska med vin och fruktsoda och sätter oss på bussen in mot Borlänge. På bussen fnissas det hysteriskt, vi är så pepp så att vi nästan går sönder. Jag träffar Elin och Ylva, två småtjejer men som i mina ögon idag ser äldre och mognare ut än mig. Jag tjatar på Ylva att hon ska bli fotomodell, gosh, vilket ansikte!

Festivalarmbanden hämtas ut och vi beger oss till Hives. Jag drar med mig 16åriga Jenny och ser henne som min syster som måste lära sig hur festivalandet går till. Vi klämmer oss fram och hoppar till några låtar men klena som vi är orkar vi inte och beger oss till s2 istället. Där möter vi damerna och jag dansar hejdlöst till ett litet emoband. Jag och två andra.

Jag och J springer för att se slutet av Martha Wainwright och jag bedömmer att jag gjorde fel i att lyssna på ett okänt emoband istället för att på en gång ha kutat till älskade Martha. Lite folk men herregud vilken karisma. Vi ler.

Efter Martha äter de andra medan jag får två sushiavokado gratis efter att ha tjatat att "jag veeet att det finns en toalett där innanför". Grabben tyckte väl synd om mig och bjöd därför på mina två bitar. Det var liksom mitt godis. Under den här tiden spelar festivalens största dragplåster, Manu Chau. Vi missar hela konserten. På vägen till Mando stannar vi till på Ceasars, där träffar jag Tomas och vi tar en öl. I öltältet träffar jag Anders och en annan Tomas, allt är galet och jag fasar för den dagen Anders bestämmer sig för att lägga upp alla mina egobilder på ansiktsboken.

Efter Mando är det Saharatjejerna men de var inte särskilt bra. Jag begav mig till bussen mot Falun och mötte upp resterande tjejer. Hemma igen vid 04.00 blev det nattbuffé beståendes av pizza, pasta och chips.


Fredag
Jag tror att jag masade mig upp vid 11 och gick ner och åt frukost. Alla såg förskräckliga ut men jag och Eva förhöjde snabbt stämningen genom att inhandla oss alla en varsin partymask och sugrör med frukter på. Eva körde bil till Borlänge och vi checkade in på Scandic. Malin kände Bobba i Hellacopters och tro mig, Bobba är en bjässe! Nicke är pytteliten. Och ja, Kennys hår är förjävligt äckligt. Vi möter Sugarplum Fairy i dörren och Jenny vill ha deras autografer efter att jag har förklarat vilka det var. Öh, nejtack.

Vi käkar sjukt goda hamburgare på Sibyllas och sen börjar festen. Det är tvång på att man måste bära sin mask men min gick sönder hela tiden. Jag stämmer upp med Myra med tillhörande vänner i ett garage. Efter ett tag sällskapar även Issie festen. Här bör tilläggas att hon snäll som hon är tagit med sig både madrass, kudde och lakan för att jag ska slippa ta mig till Falun senare på kvällen. Guld värt!

Första bandet blev egentligen Stefan Sundström men det var tidigare på kvällen. Jag såg två låtar med Sex Pistols bara för att kunna säga att jag har sett dem. Jag gick vidare till det gulliga popbandet Billie the Vision and the Dancers istället. Där fick man skratta och dansa och jag blev genast sugen på en öl. Ölen intogs tillsammans med Eva och sen gick vi till hotellet och hängde lite. Som märks så blev det inte särskilt mycket musik denna kväll. Men jag hann i alla fall se på Waterboys med Emma och Samuel och sen dansa rumpan av mig till Looptroop innan kvällen var över. Jag är skyldig Samuel tjugo spänn kom jag på nu för jag hade inga kontanter på mig när magen började kurra sådär vid 02.30tiden. Festivalens bästa mat = nygjorda strips med ostsås!

Sovplatsen hemma hos Issies och Myras kompis Tebe var färdiggjord när jag kom. Jag blev gladast.

Lördag
Jag vaknade relativt utvilad och pigg och såg att något rött och ruffsigt rörde på sig uppe i bäddsoffan. Issie var också vaken. Vi gick till Ica och köpte världens lyxfrukost innehållandes bland annat blåbärsyoghurt, apelsin, russinbröd, räkost, avokado och keso.

Efter ett tag mötte jag upp tjejerna och vi gick och åt mat. (Tydligen åt vi rätt mycket.) Jag åt en asdyr kebabtallrik.

Tröttheten hann ikapp mig och jag lånade Evas säng på hotellet och slumrade lite. Vaknade helt varm och mosig men skyndade iväg till lördagens första spelning: Elias & The Wizzkids. De gjorde som vanligt en bra spelning även om jag egentligen kände mig lite för seg för att stå i spöregn och klappa i takt. 

Stämde träff med Issie borta vid det lilla festgaraget och tog kvällens enda bilder. Hoppas på att jag ska ta mig ner till Älmhult och hälsa på senare i sommar. Då ska det partajas, fotograferas och pratas!

Jag missade tyvärr Britta Perssons spelning eftersom jag var tvungen att välja. Jag valde Kleerup eftersom mina kropp än en gång ville dansa hellre än att stå och lyssna på smäktande vacker pop. Jag fick stå i VIPinhägnaden som liknade en liten fårhage med öl i, jag slapp trängas i alla fall. Malin och Jenny var med och Malin höll med mig om att det kan ha varit den bästa spelningen på festivalen. Efter Kleerup var det meningen att jag skulle se Johnossi men min mobil dog och jag fick inte tag på några vänner. Ensammast i världen begav jag mig runt till olika ställen för att hitta någon men det var fördömt. Att inse vikten av mobiltelefon gjorde mig deppig och jag gick till mostern på hotellet. Hon tröstade mig och bjöd på en mosbricka med räksallad. Jag struntade i Håkan Hellström och glömde bort Tallest Man On Earth. Men jag var rätt nöjd ändå.

/Louise

kungen i djungeln

På mitt jobb får man göra saker som man inte får på så många jobb., den här veckan fick vi träffa lejonen, undra vad det blir nästa vecka? :)
/ maria
















...vad jag tyckte

Jag förstår att ni alla har väntat med spänning på mitt utlåtande om sex and the city filmen, och vad tyckte jag då?

När trailersarna rullade igång frågade jag mig varför jag inte varit på bio på så länge, det är ju hur kul som helst och kände nästan att jag kunde drista mig att säga  "det är ju faktiskt värt pengarna att se på film på bio ibland". MEN jag hade glömt en viktig detalj - övriga biobesökare. Det är inte så att jag ogillar människor överlag, dock klarar jag inte av när andras upplevelser av en film tar över och förstör min upplevelse.
Jag kan ju  fortsätta med att påminna om att det här är min favoritserie NÅGONSIN alla kategorier, det är min serie, mina tjejer. Att då dela upplevelsen med en fullsatt biosalong med fnissande fjortisar och mammor blev lite jobbigt. Flera scener förstördes totalt när folk skrattade på helt fel ställen, allvarliga scener (ja det fanns sådana) som avbröts av att nån asgarvar eller fnittrar frenetiskt, GAH!

En annan grej som jag inte gillar med filmer är den smöriga emotional filmmusiken, alltså inte låtarna som är med utan de sliskiga stråkar som magiskt dyker upp i bakgrunden på biofilmer när någon typ av känsla ska beskivas, musik som inte finns med i serien men som utarbetats nu när man gjort en film av konceptet. Uppskattades inte av mig och gjorde att viss dialog upplevdes som "lite för mycket" just pågrund av musiken, något som aldrig varit ett problem i serien.

okej det var det negativa, i övrigt log jag lyckligt filmen igenom!


/ maria




RSS 2.0