nordantill

Torsdag

Evas kompis Malin och hennes systerdotter Jenny entrar portarna till Villa Humlebacken. Vi äter en avokadopasta och dricker champagne, bland annat. Vi fyller en fjortisflaska med vin och fruktsoda och sätter oss på bussen in mot Borlänge. På bussen fnissas det hysteriskt, vi är så pepp så att vi nästan går sönder. Jag träffar Elin och Ylva, två småtjejer men som i mina ögon idag ser äldre och mognare ut än mig. Jag tjatar på Ylva att hon ska bli fotomodell, gosh, vilket ansikte!

Festivalarmbanden hämtas ut och vi beger oss till Hives. Jag drar med mig 16åriga Jenny och ser henne som min syster som måste lära sig hur festivalandet går till. Vi klämmer oss fram och hoppar till några låtar men klena som vi är orkar vi inte och beger oss till s2 istället. Där möter vi damerna och jag dansar hejdlöst till ett litet emoband. Jag och två andra.

Jag och J springer för att se slutet av Martha Wainwright och jag bedömmer att jag gjorde fel i att lyssna på ett okänt emoband istället för att på en gång ha kutat till älskade Martha. Lite folk men herregud vilken karisma. Vi ler.

Efter Martha äter de andra medan jag får två sushiavokado gratis efter att ha tjatat att "jag veeet att det finns en toalett där innanför". Grabben tyckte väl synd om mig och bjöd därför på mina två bitar. Det var liksom mitt godis. Under den här tiden spelar festivalens största dragplåster, Manu Chau. Vi missar hela konserten. På vägen till Mando stannar vi till på Ceasars, där träffar jag Tomas och vi tar en öl. I öltältet träffar jag Anders och en annan Tomas, allt är galet och jag fasar för den dagen Anders bestämmer sig för att lägga upp alla mina egobilder på ansiktsboken.

Efter Mando är det Saharatjejerna men de var inte särskilt bra. Jag begav mig till bussen mot Falun och mötte upp resterande tjejer. Hemma igen vid 04.00 blev det nattbuffé beståendes av pizza, pasta och chips.

Fredag

Jag tror att jag masade mig upp vid 11 och gick ner och åt frukost. Alla såg förskräckliga ut men jag och Eva förhöjde snabbt stämningen genom att inhandla oss alla en varsin partymask och sugrör med frukter på. Eva körde bil till Borlänge och vi checkade in på Scandic. Malin kände Bobba i Hellacopters och tro mig, Bobba är en bjässe! Nicke är pytteliten. Och ja, Kennys hår är förjävligt äckligt. Vi möter Sugarplum Fairy i dörren och Jenny vill ha deras autografer efter att jag har förklarat vilka det var. Öh, nejtack.

Vi käkar sjukt goda hamburgare på Sibyllas och sen börjar festen. Det är tvång på att man måste bära sin mask men min gick sönder hela tiden. Jag stämmer upp med Myra med tillhörande vänner i ett garage. Efter ett tag sällskapar även Issie festen. Här bör tilläggas att hon snäll som hon är tagit med sig både madrass, kudde och lakan för att jag ska slippa ta mig till Falun senare på kvällen. Guld värt!

Första bandet blev egentligen Stefan Sundström men det var tidigare på kvällen. Jag såg två låtar med Sex Pistols bara för att kunna säga att jag har sett dem. Jag gick vidare till det gulliga popbandet Billie the Vision and the Dancers istället. Där fick man skratta och dansa och jag blev genast sugen på en öl. Ölen intogs tillsammans med Eva och sen gick vi till hotellet och hängde lite. Som märks så blev det inte särskilt mycket musik denna kväll. Men jag hann i alla fall se på Waterboys med Emma och Samuel och sen dansa rumpan av mig till Looptroop innan kvällen var över. Jag är skyldig Samuel tjugo spänn kom jag på nu för jag hade inga kontanter på mig när magen började kurra sådär vid 02.30tiden. Festivalens bästa mat = nygjorda strips med ostsås!

Sovplatsen hemma hos Issies och Myras kompis Tebe var färdiggjord när jag kom. Jag blev gladast.

Lördag

Jag vaknade relativt utvilad och pigg och såg att något rött och ruffsigt rörde på sig uppe i bäddsoffan. Issie var också vaken. Vi gick till Ica och köpte världens lyxfrukost innehållandes bland annat blåbärsyoghurt, apelsin, russinbröd, räkost, avokado och keso.

Efter ett tag mötte jag upp tjejerna och vi gick och åt mat. (Tydligen åt vi rätt mycket.) Jag åt en asdyr kebabtallrik.

Tröttheten hann ikapp mig och jag lånade Evas säng på hotellet och slumrade lite. Vaknade helt varm och mosig men skyndade iväg till lördagens första spelning: Elias & The Wizzkids. De gjorde som vanligt en bra spelning även om jag egentligen kände mig lite för seg för att stå i spöregn och klappa i takt. 

Stämde träff med Issie borta vid det lilla festgaraget och tog kvällens enda bilder. Hoppas på att jag ska ta mig ner till Älmhult och hälsa på senare i sommar. Då ska det partajas, fotograferas och pratas!

Jag missade tyvärr Britta Perssons spelning eftersom jag var tvungen att välja. Jag valde Kleerup eftersom mina kropp än en gång ville dansa hellre än att stå och lyssna på smäktande vacker pop. Jag fick stå i VIPinhägnaden som liknade en liten fårhage med öl i, jag slapp trängas i alla fall. Malin och Jenny var med och Malin höll med mig om att det kan ha varit den bästa spelningen på festivalen. Efter Kleerup var det meningen att jag skulle se Johnossi men min mobil dog och jag fick inte tag på några vänner. Ensammast i världen begav jag mig runt till olika ställen för att hitta någon men det var fördömt. Att inse vikten av mobiltelefon gjorde mig deppig och jag gick till mostern på hotellet. Hon tröstade mig och bjöd på en mosbricka med räksallad. Jag struntade i Håkan Hellström och glömde bort Tallest Man On Earth. Men jag var rätt nöjd ändå.

/Louise