Nick Cave och busfröna i mitt hjärta

Gårdagen var milt talat helt fantastisk. Det kanske inte var den bästa konsert jag har sett rent musikaliskt men det var helt klart den mest känslosamma, hjärtklappande, tårdrypande och euforiska konsert jag nånsin har varit på. 

På Globen Annexet i Stockholm var det tidigt väldigt mycket folk. Blandade åldrar, blandade klädstilar. Jag och Jon placerade oss i baren för att intaga var sitt glas medan spänningen i min mage bara växte och växte. "Jag kommer att få se min största idol, jag kommer att se honom! Höra honom! På riktigt!", var vad jag sa till mig själv gång på gång. Så det var inte konstigt att tårarna kom när den långa och taniga mustaschmannen entrade scenen. Det syns tydligt att det är Nick Cave som är frontmannen, han är nämligen den enda som säger något emellan låtarna, dansar,  flirtar med publiken och svänger med mikrofonstativet. Jag bara log mest hela tiden.

Så för att säga något om själva konserten, bäst var låtarna Papa won't leave you Henry och Stagger Lee. Från den senaste plattan spelades de flesta av låtarna och alla lät jäkligt bra, favoriten More News From Nowhere förstördes dock lite av den djupt brölande basen. Sämst var enligt mig klassikern Red Right Hand. Jag tycker att det kändes att de har spelat den alldeles för många gånger. Melodin hänger inte längre ihop, de berömda klockslagen är 2 och inte längre 3, allt som är bra med låten försvann i allas egna versioner och utsvävningar. 

Roligt att även min inte lika inlyssnade Jon gillade konserten, att det inte bara var supernörden som tyckte att det lät sjukt bra.

Hoppas få se Nick Caves andra band Grinderman på Way Out West i sommar nu också, det vore lite lyxigt att få se honom två gånger under samma år.

Puss från Louise

Kommentarer
Postat av: Lottie

Är så glad för din skull, äntligen har du fått höra Nick Cave live.

2008-05-19 @ 15:25:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0